Related Paintings of unknow artist :. | Oil on canvas portrait of a seated w:William Pitt | Arab or Arabic people and life. Orientalism oil paintings 63 | Still life floral, all kinds of reality flowers oil painting 296 | The battle of pharsala by Georgios Roilos | Horses 053 |
Related Artists:
fredrik westin
Fredric Westin, född den 22 september 1782 i Stockholm, död 13 maj 1862 i Stockholm, historie- och porträttmålare. Westin hade varit elev hos Lorens Pasch d.y. och Louis Masreliez på Konstakademien. Sedan han 1808 blivit kallad till akademiens agr?? och förordnad till konduktör vid kungliga museet blev han 1812 invald i Konstakademiens styrelse. Han blev 1815 vice professor och 1816 professor vid Konstakademien. Där var han också 1828-1840 direktör. 1843 utnämndes han till hovintendent. Till hans tidigare skede och till hans främsta alster hör "Dagens stunder", fyra dörrstycken i Karl Johans sängkammare på Rosersbergs slott med antikiserande figurer: Aurora som strör blommor över jorden, Apollon med sitt fyrspann, Diana följd av Aftonrodnaden samt Natten med sitt stjärnströdda dok (1812-13). På Säfstaholms slott finns "De fyra årstiderna presiderade av jordens gudinna" (1843), på Rosendals slott "Hebe med örnen" (1832) och "Flora bekransande Linn??s byst" (1843) och vid Stockholms universitet "Musiken, föreställd av en grupp unga flickor". Han målade också kompositioner ur den svenska historien ("Olof Skötkonungs dop", "Lutherska lärans antagande"). Westin målade en stor mängd porträtt då han under Karl XIV Johans tid var konstnären på modet. Som porträttmålare var han dock inte enhälligt uppskattad. En kritiker som Silverstolpe beklagade 1809 att en konstnär som "äger så mycken färdighet till stöd för sitt sökande av idealet" sysselsatte sig med en konst av så lågt värde och hoppades att han "måtte återvända från den platta verkliga världen till den poetiska." Hammarsköld menade 1818 att av de svenska konstnärerna var det Westin som hade de ringaste anlagen för porträttmålning. Scholander kallade hans porträtt för "vaxgubbar". Andra hade lovord att fälla över Westins porträtt. Gerss ansåg att Westins porträtt hade likhet och behag i uttrycket, enkelhet i ställning och klädsel, urval av natur i formerna och säkerhet och sanning i utförandet. Wennberg kallade honom "den förste svenske tecknarens Lorenz Paschs så värdige fosterson". Under Karl XIV Johans tid målade han rad porträtt på kungafamiljen. 1824 målade han en populär allegori över kronprinsessan Josefinas ankomst till Sverige, där Saga i gul och blå dräkt sitter på marken framför en runsten och blickar upp mot skyn där kronprinsessan i röd och vit dräkt svävar ned på en molntapp omgiven av tre amoriner. 1838 målade han Karl XIV Johan till häst på Ladugårdsgärdet hälsande med den trekantiga hatten. Efter att Sandbergs altartavla för Sankt Jacobs kyrka hade underkänts vände sig de ansvariga till Westin med uppdraget att måla en altartavla. Målningen, "Kristi förklaring" var klar 1828 och resultatet blev både hyllat och kritiserat. Andra altartavlor av Westin finns i Kungsholms kyrka ("Kristi uppståndelse", 1825), Åbo domkyrka ("Kristi förklaring", 1836), Uddevalla kyrka ("Kristus välsignar barnen") samt Carl Gustafs kyrka ("Kristi begravning", 1832).
George Adolphus Storey
(1834-1919), Painter was an English portrait painter, genre painter and illustrator. Storey was born in London, but educated in Paris. When he returned to London, he worked briefly for an architect before studying under J. M. Leigh and J.L. Dulong. Though not a pupil he was also encouraged by William Behnes the sculptor, whose studio he visited. He exhibited at the Royal Academy from 1852 and studied at the Royal Academy schools from 1854. He was strongly incluenced by the Pre-Raphaelites but gave them up under influence of Charles Robert Leslie. Storey worked in North London, establishing a reputation as a genre and portrait painter, and also as an illustrator. He drew elegant pictures of middle class people for love stories and the like. Storey became ARA in 1875 and was a member of the Arts Club from 1874-95. He exhibited at the British Institution, the Royal Society of British Artists in Suffolk Street and the New Watercolour Society. He also published his autobiography in 1899, containing valuable information about the St John's Wood Clique, of which he was a member until he moved to Hampstead. From 1900, he was also the Professor of Perspective at the Royal Academy, and became RA in 1914.
Henrietta Rae
(30 December 1859 - 26 January 1928) was a prominent English painter of the later Victorian era. Born in Hammersmith, London, she was the youngest of seven children of a civil servant; her mother was musically talented, a former student of Felix Mendelssohn. An uncle, Charles Rae, was an artist and a student of George Cruikshank. Rae began studying art at age thirteen; she was educated at the Queen Square School of Art, Heatherley's School of Art (she was its first female pupil), and the British Museum. She reportedly had to apply to the Royal Academy schools at least five times before she was accepted though she eventually gained a seven-year scholarship. Her teachers there included Frank Bernard Dicksee, William Powell Frith, and Sir Lawrence Alma-Tadema; the last of these had the strongest influence on Rae's later work. She became a frequent exhibitor at the annual Royal Academy shows, beginning in 1881. She gained recognition and success early in her career, specializing in classical, allegorical, and literary subjects, often treated in a grand style and scale; her Psyche at the Throne of Venus (1894) measured 12 feet by 7 feet (305 by 193 cm) and contained 13 figures. Other paintings in the same classical vein include her Ariadne (1885), Eurydice (1886), Zephyrus and Flora (1888), Apollo and Daphne (1895), Diana and Calisto (1899), and Hylas and the Water Nymphs (1910) among many more.